Motivation - en drivkraft för att lyckas

Motivation har inte studerats särskilt länge. Det är först de senaste decennierna som forskare har börjat ta betydelsen av motivation på allvar. Någonstans under 1960-talet började man titta närmare på motivation och konstaterade att det sannolikt rör sig om två sorters motivation. En inre motivation och en yttre motivation. Den inre motivationen kommer från individen själv och är ofta kopplad till individens intresse för ämnet. Att få göra det men är intresserad av och det man tycker är kul är en belöning i sig. Det behövs inte några lockande medel. Yttre motivation är istället kopplat till erbjudanden om belöningar, pengar, godis, beröm. Moroten är en sinnebild för yttre motivation. Själva görandet är inte gott nog utan det är vad man får när man har avslutat sin uppgift som man får det men eftersträvar.

 

 

Motivation handlar inte bara om belöningar, vare sig det är självbelöning eller belöning från andra, utan kan lika gärna baseras på vad man vill undvika. Jag kan vara starkt motiverad att unvika något för att slippa obehag. Även om jag skulle vilja göra en viss sak kan jag avstå för att straffet om jag gör det är för motbjudande.

Forskarna stannade inte vid två sorters motivation utan förelog tre sorter till. Vi har även social motivation, prestationsmotivation och etisk motivation. Den sociala motivationen står för vad vi är villiga att göra för att få ingå i en gemenskap eller för att få en närmare relation med någon. Prestationsmotivation är den extra motivation det innebär att få glänsa i sina egna och andras ögon. Det räcker inte att gör saker bra utan de ska vara mycket bra eller excellenta. Varje gång någon vill imponera på sin lärare eller sin chef kan man utgå ifrån att prestationsmotivation är den främsta drivkraften. Belöningen är att få ett erkännande men även att lyckas med det extra. Etisk motivation är drikraften att i vissa lägen göra det som är rätt och gott som att hjälpa andra eller hjälpa mänskligheten.

Efter några decenniers forskning ansågs två av dessa fem sorters motivation ha särskilt stor effekt på lärande. Det är inre motivation och social motivation. Detta har fått leva vidare som sanningar. När slutligen en forskargrupp gjorde en översiktsstudie fann de att det nästa lika ofta är yttre motivation som är den starkaste drivkraften.

En sak som man kan konstatera är att de olika sorters motivationerna inte är kopplade till personlighetstyper utan till områden och relationen mellan individen och den särskilda uppgiften. Därför kan det ibland vara en sorts motivation som är mest effektiv och ibland är det en annan sorts motivation som är mest effektiv.

När jag har gjort en översiktsstudie över vilka områden som motivation har en stor inverkan visar det sig att det i fem av åtta områden finns gott om studier för att ge en klar indikation. Motivation är en viktig faktor för utbildning och lärande, för arbetslivet, för teamarbete, för företagande och för ledarskap. I tre av fallen, de tre senast uppräknade, har motivation minst 15 % inverkan på att lyckas inom dessa områden. Störst inverkan har motivation på ledarskap. Då handlar det både om att ledaren ska ge följaren utrymme för inre motivation och att ledaren ska kunna motivera när det känns motigt för följaren.

Det finns inga studier som stödjer att motivation har betydelse i relationer, för hälsa och välbefinnande samt för rikedom. När det gäller relationer är det lite märkligt för social motivation borde ha en inverkan. Just social motivation har inte studerats tillräckligt. Det borde också finnas en koppling mellan motivation och hälsa då dålig hälsa är något man vill undvika och därför kan man vara motiverad att behålla hälsan eller återfå hälsan. Det finns inte tillräckligt med studier för att stöjda detta heller. Kopplingen mellan rikedom och motivation är för mig mindre förvånande. Det är väldigt ovanligt att rika människor har en motivation att bli rika. De har ofta en motivation att driva ett företag med en viss vision eller att lösa en viktig uppgift. Efter ett tag leder dessa uppgifter till en ekonomisk avkastning som gör individerna rika. Det är inte ett mål i sig utan en bieffekt.

 

 

Av den forskningsöversikt jag har gjort kan jag konstatera att motivation är en kraftfaktor som har en stark inverkan på tre områden och som därtill har en relativt stark inverkan på ytterligare två områden. Följaktligen är motivation en spetsfaktor för dessa tre områden: team, företagande och ledarskap. Om man tittar lite närmare så är det i två av fallen främst prestationsmotivation som har störst inverkan. Det gäller för team och det gäller för företagande.

Relationen mellan utbildning och motivation är splittrad. Det är främst prestationsmotivation som ligger bakom höga betyg medan det är inre motivation som ligger bakom lärande. De som drivs av inre motivation lär sig för lärandets skull. De som drivs av prestationsmotivation lär sig för att kunna glänsa.

I arbetslivet är inre motivation och yttre motivation ungefär lika viktiga. Vissa gör bäst ifrån sig om de får drivas av inre motivation medan andra behöver en yttre drivkraft, ett löfte om en belöning, för att prestera väl.

 

 

Vi kan av detta sluta oss till att motivation har en stor betydelse för att lyckas inom flera områden i livet. Vilken sorts motivation det är som gör den stora skillnaden lämner vi öppet.

Drivs du av någon särskild sorts motivation? Har du märkt själv hur det hänger ihop?

 

29 May 2018